Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

HÄLSA

Bryt med dina mentala begränsningar – såhär kan du tänka!

Hur du väljer att föra dialogen med dig själv, är också så som ditt liv troligen kommer att formas. Om du upprepar meningar som,”jag kan inte”, ”det går inte”, ”det kommer aldrig gå”, jag kommer aldrig klara det här”, ”det är försent”, ”jag mår för dåligt”, ”jag ger upp”, ”jag är för ful/tjock/smal”, ”det är för svårt” – då är också sannolikheten högre att du inte kommer ta dig framåt. Istället kommer kanske ditt liv att formas utefter dina mentala begränsningar. Men det finns vägar ut.

Jag tror att vi är många som har brottats med liknande tankar. Mer eller mindre. I mitt liv tog mina negativa tankebanor med mig ner i djupa depressioner och fick mig att utveckla destruktiva beteenden. Jag gjorde mig själv till offer för omständigheterna, allt det som hade hänt, för min uppväxt, för föräldrar som inte fanns där, för tryggheten som var frånvarande, för skolan som gav mig dåliga betyg, för killarna som mobbade och för allt annat däremellan.

Det var så mycket enklare att skylla på de utanförliggande sakerna, då behövde jag inte ta ansvaret. Det var hans fel, han som aldrig tog kontakten, de där händelserna som hände mig, de där orden som gjorde så ont. I allt det blev också ångesten och tårarna de bästa kompanjonerna , vi blev det ”starkare” teamet och när det blev jobbigt fick dem komma fram, för att trösta. Märkligt, men sant.

Det kanske låter provocerande, men jag lärde mig själv att få ångest – på samma sätt som jag hetsade mig själv och förvärrade så många situationer som inte hade behövt gå så illa. Jag ville att folk skulle tycka synd om mig, jag ville bli sedd och det var en väg. När jag senare förstod att jag själv kunde reglera andetagen samt förändra tankesättet när det blev jobbigt känslomässigt – förstod jag också att ångesten inte var något som ”hände mig”, men något som jag själv skapade och det var den mäktigaste uppenbarelsen.

Jag behövde inte bära offerkappan. Jag behövde inte må dåligt. Jag kunde välja andra tankar. Jag kunde andas mig igenom jobbiga saker. Det gick att prata med andra människor. Alla var inte dumma. Det fanns dem som förstod, dem som ville väl. Jag kunde få till det jag ville. Det gick framåt med min insats. Visst, jag kanske ramlade här och där och slog i – men jag kunde ställa mig upp igen, jag kunde, jag klarade, jag var bra, allt var väl. Ett enormt stort skifte i det mentala tog vid. 

Jag menar att vi måste börja prata om psykisk ohälsa från flera perspektiv. Dels hur vi själva påverkar våra tillstånd, hur våra begränsade tankegångar sätter käppar i våra egna hjul och hur vi med goda verktyg kan bli friska – utan att behöva få diverse diagnoser och bli beroende av tunga mediciner.

Självklart gäller det inte absolut alla, men jag tror de flesta hade mått bra av att ha fått andra eller flera verktyg att jobba med.

Jag rekommenderar nästan alltid terapi, att prata med kunniga människor är guld. Det ger tid för reflektion och möjlighet att kunna sortera bland det jobbiga, möjlighet att börja bryta med det gamla. Man behöver ofta börja lyfta på de lock där man tidigare har gömt smärta. Sedan kan det handla om att möta sina värsta minnen, hälsa på sina rädslor och möta det onda. Och veta att allt är bra, att man idag är trygg.

Att sakta påminna sig själv om samtalen man har med sig själv, hur man andas i vissa fall när man blir ledsen, sårad. Hur man bättre tar hand om sig själv, prioriterar sig själv, möta sig själv. Det kan kännas tryggt att krypa ihop när man blir ledsen och låta tankarna begränsa – men vi får inte glömma att det är när vi öppnar oss som vi också gör det möjligt att växa, ta emot och känna.

Men mest av allt tror jag att vi måste börja tala, sluta tabubelägga ämnen som dessa. Först då kan vi börja läka….

Steve Angello på Berns, alkoholfritt och tidig träning!

 

Hej mina kära vänner! Måste bara börja med att tacka er så hemskt mycket för gårdagens kärleksbomb i form av kommentarer, mail och meddelanden efter att jag delade mitt personliga inlägg om min vikt- och hälsoresa. Ni var så många som kikade in på bloggen och läste det inlägget, wow! Det var verkligen inte det lättaste att dela den sidan av livet, men jag kände att det inte fanns någon anledning att skämmas. Vi är alla mänskliga och går igenom svåra saker och genom att vi delar våra historier hjälper, stöttar och lyfter vi varandra. Bilderna var inga problem att visa, däremot var orden desto mer ”blottande”. Men ni tog emot dem med värme och för det är jag så tacksam – ni är verkligen bäst och jag är så glad att ni blev inspirerade!

Efter en hel dag med jobb var det dags att svida om gasa ner till Berns, för att lyssna (läs DANSA) till Steve Angello. På plats mötte jag bland annat upp bästa kollegorna från Metro Mode och vi gjorde oss klara för svettfest, en helt vanlig tisdagskväll!!


Spelningen var rätt så intim och lokalen var fullsmockad.
Och musiken? Den var on Point! Speciellt när han började spela gamla Swedish House Maffia!

Jag dricker som ni kanske vet ingen alkohol, och brukar enkelt beställa in alkoholfria alternativ. Man får leva med ett par frågor kring det, men oftast går det super smooth. Är man trygg i sig själv och sina beslut brukar det aldrig vara några krångel. Om ni inte vill dricka, stå på er. Frågar ni mig kan man fortfarande ha riktigt kul, dansa och leva livet utan att inta själva alkoholen. Jag har gjort det i alla år. 

Note to self: Ta med ljuddämpare nästa gång! Trumhinnorna fick sig en liten omgång, haha!


Dagens generation och våra mobiler, så coolt om ni frågar mig! Tänk så fantastiskt att dokumentera livets händelser och kunna återuppleva minnen. Vet att många föraktar tekniken, men jag ser det som ett fantastiskt verktyg!

När klockan närmade sig 22.00 smög jag mig ut och knallade hem för att hoppade i säng! Vaknade tidigt, utan bakfylla och med ett varmt hjärta! Drack upp bulletproof kaffen, slängde på mig gymväskan och gjorde mig redo för avmarsch mot träningen och yogan. Bästa starten på dagen!

Livets kontraster hörrni, precis som det ska vara!

Banan och spenatsmoothie

Är du lite tveksam till gröna smoothies på grund av den ”gröna” smaken, men samtidigt nyfiken på om det faktiskt går att göra den riktig god? Mitt tips till dig är att blanda gröna bladgrönsaker, tillsammans med frukt och supermat – helt plötsligt har du en alldeles underbar grön smoothie som både är renande och balansernade. Om du har i mango, ananas, banan eller avokado kan det aldrig bli fel, testa mitt recept nedan så kan du själv avgöra!

Om du önskar att göra smoothien mer flytande och drickbar, har du bara i mer vätska i blundern. Vill du däremot äta den med en sked i en bowl tillsammans med en massa god topping, då minskar du på mängden vätska. Som i det här fallet är kokosvatten, fungerar också lika bra med mandelmjölk eller annan valfri nötmjölk.

BANAN OCH SPENATSMOOTHIE

INGREDIENSER 

1,5 dl kokosvatten
1 stor näve spenat
1 tsk spirulina
1-2 msk veganprotein med vaniljsmak
1 dl fryst ananas
1 fryst banan
2 cm färsk ingefära
1 krm rå lakritspulver 
1 tsk grön pulvermix

TOPPA MED 
Gojibär
Blåbär
Granatäpple
Hampafrön
Solrosfrön

GÖR SÅ HÄR 

Mixa till en slät smoothie i din blender, ät och njut!

FRI FRÅN
Mejeriprodukter, animaliska produkter, gluten, raffinerat socker och soja.

Sassa Aslis webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
By Momo
Hälsa
Jenny Sunding
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
Jannike Ebbing
Hälsa
Joanna Swica
Home
34 kvadrat
Hälsa
Sassa Asli
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Marie Serneholt
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Mathilda Weihager
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Man
Niklas Berglind